Nu är det sovdags i det Ekströmska hemmet. Tror dock inte jag behöver sova så länge även om jag har mitt sömnbehov på minst 6-7 timmar i vanliga fall, ALLTID, spelar ingen roll om jag jobbat natt eller dag.
I natt var det en sån lugn söndagnatt som det kan vara hos oss ibland. Alla opererade i slutet av veckan har hunnit gå hem och det har inte fyllts på så många akuta. Risken är då att vi får utomjordingar, dvs patienter som hör till andra kliniker om de har fullt. (brukar oftast vara medicinkliniken)
I går när jag kom hade jag en patient som precis gick hem och jag fick bädda sängen och en annan patient som egentligen mådde bra men hennes socker svängde lite efter operationen så hon var kvar för det. Sen var det tomt på min halva del av avdelningen.
Kl 2 kom en kvinna som just utomjording men hon behövde bara "ligga till sig" och sov så fort hon kommit i säng.
Kl 5:30 kom nästa, en dam med buksmärta. Hon lade sig och för att hinna sova en stund innan frukost, rond osv.
Tämligen lättroddat alltså. Jag och synth-M kollade på värdelösa tv-program som Hål i väggen, Jag överlevde en japansk tv-show (inte ens med svenska deltagare) och annat spexigt.
Nu väntar lite sömn och ev inlämning av bil och lite undanplock av leksaker. Sånt missar ofta Kvasten att det behövs göras. Han missar även att torka av diskbänk, skölja av och lägga ny disk i diskhon, rensa kattlådan och lite sånt.
Det är speciellt att bo med någon med ADHD, (och absolut speciellt att försöka separera!) jag funderar ibland på att ha en helt separat blogg på ett annat ställe om de vedermödorna. Det borde finnas massor som lever under liknande förhållande och det finns också väldigt många som inte alls förstår de svårigheter man möter. Dessutom kan det vara väldigt helande för mig att skriva av mig allt som sker och som gör att jag mår dåligt, går in i väggen mellan varven, har svårt att sova och tappar hår.
Jag ska fundera på det....
Nu: Metro, en snus, lite tv och lite sova.
Bilden är gammal men jag älskar den, Alvin fotad av mitt kusinbarn Emma.
stoklosl
Pok
SvaraRaderaHar levt i ett sånt förhållande i 6 år, men då visste vi inte att han hade ADHD (han fick diagnosen för 3-4 år sen och då hade vi varit separerade i många år). Men hans humör påverkar mig även nu (vi har ju barn ihop så vi måste ha kontakt).
SvaraRaderaJag skulle följa din blogg och du startade en sådan.
och = om.
SvaraRadera